Abort

Hur känner ni för abort? Jag kan nog faktiskt säga att jag är FÖR abort.
Självklart ska det inte användas som någon form av preventivmedel, och frågan om det verkligen är moraliskt rätt att vi människor har makten att bara avsluta ett liv dyker ständigt upp!


Här spelar omstädigheterna en stor roll i mina åsikter. Kan man kanske vara både FÖR och EMOT?
Om man är en 13-åring med inga som helst förutsättningar eller mognad
så tycker jag att det är en självklarhet (om man vill) att se abort som ett alternativ.
Men om man som 25 år inte kunnat ta ansvar för sina handlingar och skydda sig
 och blir gravid och sedan känner att; nej jag är nog inte riktigt hundra på det här med att ha barn just nu
då känner jag nästan TOUGH LUCK! 
Självklart ska barnet ha högsta preoritering. Barnet ska ha rätt till bästa möjliga förutsättningarna
men känner man att man verkligen inte är redo och kanske inte kan erbjuda barnet det som den förtjänar
eller om man blivit gravid trots preventivmedel, inget är ju 100% säkert, då kan jag tycka att det är okej.


Sedan så kommer ju det här med att det faktiskt är ett liv vi pratar om.
Så fort hjärtat slår så är det för mig ett liv där inne!
Och då handlar det mer om man kan leva med att ha det på sitt samvete; ta bort ett liv, välja bort sitt blivande barn.
Är jag hemsk när jag tänker så? Troligen gör man det nog bara svårare för sig själv genom att tänka så...
Men det kanske är värt att leva med det, att man valt bort sitt barn
enbart för att man just i stunden, tiden i sitt liv, inte kunnat ge sitt barn det som den behöver.
Tryggheten med ett hem, två föräldrar i ett stabild förhållande, ekonomiskt oberonde.
För visst ska väl inte ett barn behöva växa upp i ett hem där föräldrarna bara härdar ut för barnets skull
eller ständigt får tänka på vart varenda krona går.
Vissenligen kan det säkert gå bra att leva tex på Soc, existens minimum
men det handlar ju också om hur man är som individ när det kommer till ekonomi och prioriteringar.


Vad tycker ni är ett bra själ till abort? Eller är det okej i alla lägen?
Är det verkligen okej att ta bort ett liv för att man själv är oansvarig?